10 maj 2006

The American Dream?

Drömmen om Amerika. En hyllning till det goda och en känga till allt smått och tråkigt. En hyllning till det stora i livet, allt som ger en känsla av storhet. Vänligheten och humanismen. Alla kan lyckas! Samma regler gäller för alla!
Ett Amerika som tyvärr sedan länge är borta, och som vi här i Europa följer efter, hack i häl så gott vi kan. USA var fantastiskt och fullt av överaskningar och Technicolor tills en rad händelser för alltid drog ner landet i smutsen.

Kennedymordet 1963 startade det hela. Vad var det som egentligen hände? Jag tror inte någon vet exakt. Eftersom regeringen snabbt bestämde vad som egentligen hade hänt lämnades inga dörrar öppna för diskussion. Sedan följde Vietnamkriget. Folkets frågor kring Kennedymordet skulle bytas mot samlande patriotism. Men folket ställde inte upp manngrannt. Medierna visade nämligen ett krig totalt befriat från glamour och hjältedåd. Oppinionen växte. Förtrollningen var bruten och folket började tvivla. Sedan missen med mediebevakningen under vietnamkriget regisseras därför alla senare amerikanska krig. Pentagon avgör sedan dess vad som ska visas i media. Folkets moral ska ju stärkas. Folkets måste enas, samlade kring sin president.

Morden på Martin Luther King och Bobby Kennedy våren och sommaren 1968. Ingen gick längre säker! Man behövde inte längre vara president för att bli brutalt mördad inför en beskådande allmänhet. Förtroendet försvann sluligen helt i och med Watergateskandalen och Nixons slutliga avgång i augusti 1974. Till och med presidenten kunde alltså ljuga folk rakt upp i ansiktet. All ära och heder var som bortblåst. Hädanefter skulle djungelns lag råda i det amerikanska samhället.
Inget var längre sig likt. Man kunde inte längre lita på någon.

Den här tioårsperioden krossade för alltid allt det fina i landet. Den gemensamma nationella känslan som rådde innan Kennedymordet går inte att återskapa idag, hur gärna man än försöker med nya patriotiska krig. Folket vet att det nu bara är fråga om lögner och söker sedan tröst i hysterisk religiositet. Jesus ska piska det onda ur nationen. Det är fel väg!

2 kommentarer:

Anonym sa...

länge leve kapitalismen. coca cola e gott !

Anonym sa...

En dröm är bara en dröm- det fanns aldrig täckning för USAs moraliska ambitioner.

Men alla behöver en dröm för att bli sporrade. När Bushdjävulen lämnar sin post kanske det kommer en ny vision som kan inspirera.

Tills dess är det bara härda ut och njuta av den framtidstro och vision som tidigare präglade USA och gav oss modern kultur i form av musik, film mm.

Eller så kan man drömma med GP om hans sörmländska gods. Fy fan.